I sanningens namn

Än är den siste idioten inte född, brukar det heta ibland och det stämmer bra. Det senaste halvåret har jag och gubben min, mött mer än en. Den arbetsförmedlare som G hade, skrev av honom från arbetsförmedlingen för att h*n tyckte att han skulle vara sjukskriven. "Jag sjukskriver dig", sa h*n och skrev sedan snabbt i datorn att han inte var till arbetsmarknadens förfogande längre. Men herregud, sånt kan ju inte h*n bestämma!  Det är bara läkare som kan sjukskriva. Chockad och mållös gick han hem. 

Naturligtvis kan han inte bli sjukskiven, för han anses ju som arbetsför…   så han var verkligen placerad mellan stolarna. När vi sen börjat hämta oss från chocken började vi undra om arbetsförmedlaren faktiskt gjort tjänstefel. På AMS hemsida fanns ingen som helst information om arbetsförmedlingens skyldigheter gentemot den arbetssökande. De stod bara att de var skyldiga att meddela alfakassan om förändrade omständigheter typ… Sen fann jag att det ska finnas en broschyr som heter "Ditt ansvar och arbetsförmedlingens skyldigheter". Den fanns inte online så G gick till AF för att hämta den. Han kunde inte hitta den och hela lokalen var tom på personal så det fanns ingen att fråga om hjälp.

När han kom hem ringde jag till AMS kundrelationer för att få större klarhet i frågan. De sa att vi först skulle prata med chefen på AF alternativt chefsersättaren (och om det inte hjälpte skulle G skriva till AMS och förklara vad som hänt så skulle de reda ut det.) Det fanns ingen notis om att någon av cheferna på AF skulle vara på semester. Jag fick numret till båda och ringde den förstnämna direkt.

Det visade sig att denna person befann sig i en segelbåt på Östersjön (!) och sa sig ha semester!!!  H*n sa att jag inte skulle ringa till chefsersättaren utan en tredje person på AF. SUCK… Klockan var lite sent på dagen så jag fick vänta till måndagen med att ringa.

Jag ringde klockan tio på måndag morgon. Personen svarade på en gång och frågade direkt om jag skulle kunna ringa tillbaka efter klockan tolv. Dum som ett nöt sa jag ja. När jag sen ringde 12.45 möttes jag av en telefonsvarare. Man misstänker ju att vederbörande visste att telefonsvararen skulle vara på.

Sen ringde jag det vanliga numret till AF och och för att göra en lång historia kort så fick G åter gå dit och skriva in sig. (Samtidigt fick han också veta att arbetsförmedlaren som skrev av honom inte jobbade kvar trots att personens telefonsvarare sa att h*n var på semester. Huh? Undrar om h*n skrivit av fler personer med funktionshinder och fått skit för det?)

Idag kom då nästa idiotgrej. Den här gången från alfakassan (igen!) som påstår att G i ett kassakort sagt att han börjat jobba fr.o.m. 6/8 och de vill nu ha en kopia på anställningsavtal för att kunna göra en bedömning av hans ersättningsrätt.

Men dra mig på en liten vagn baklänges!!! VAR har de fått den uppgiften ifrån? Samma ställe som de fått uppgift om att han har problem med ett knä? Den 6/8 är inget datum då han börjat jobba utan det är fr.o.m det datumet som han åter är inskriven på AF. Något jobb har han fortfarande inte. Ska det vara så svårt för dem att fatta det?

Man ska visst göra allt åt dem, för de klarar ingenting själva. Idag kom det flera brev från alfakassan. I ett av breven står att handläggningstiden för överklagan nu är 8 veckor. I "normala" fall är det "bara" 6 veckor. Om de bara kunde göra saker och ting rätt från början skulle det spara massor med pengar och resurser. 

 De gör fel, men vem f-n får ta smällen? Inte är de dom i alla fall.

Sen kom det ett kuvert med ett kassakort. För vecka 25 och 26. Men hallååå!!! Var är de övriga korten för 2 månader innan vecka 25-26? Suck…

Idag kom det äntligen papper från alfakassan efter lång väntan. Som jag skrev förut så har de beslutat att stänga av min sambo i 45 dagar. Trots att han hade giltiga skäl att säga upp sig från sitt jobb.

 När man sen läser beslutet de har tagit så inser man att de troligtvis har slarvat bort läkarutlåtandet han har skickat in. Det står bara att han skickat in något slags medicinskt underlag där det står att han har ont i knäet. Vadå knäet?? Det är foten som är försliten. Och vadå ont?? Ont kan man väl få om man ramlar omkull men det är stor skillnad mot att gå med ständig värk.

Självklart har vi skrivit och överklagat beslutet. Det är 6 veckors handläggningstid för sånt. Undrar varför det ska ta så lång tid. Kan det vara så att det är fler som råkat ut för samma sak??

Sambons fot är trasig. Det syns tydligt på röntgen. T.o.m en idiot kan se med blotta ögat att foten inte är som den ska. Den är helt enkelt utsliten och han beskriver den ständiga värken med att känns som om det sitter en kniv i foten. För några månader sedan blev han tvungen att säga upp sig från sitt jobb som var mycket fysiskt anstängande. Nu kan ju någon tycka att han borde ha sjukskrivit sig tills foten blivit reparerad, men han har ju värk i andra delar av kroppen också och vem fan kan i långa loppet stå ut med en chef som kommer med kränkningar dagligen, misstror att man har ont och bara skäller på en, trots att man gör ett mycket bra jobb? 

 Läkaren vill inte sjukskriva, för han är ju inte helt invalid och det måste ju betyda att han har arbetsförmåga. Trots att värken nästan tar knäcken på honom och det blir bara värre och värre för varje dag som går. Hur som helst så ska han ska stå till arbetsmarknadens förfogande, som det så fint heter. (Men man undrar ju vem som vill anställa någon som snart ska opereras…)

Man rättar sig i ledet, blir inskriven på arbetsförmedlingen och ansöker om arbetslöshetsersättning hos alfakassan. Efter månader av väntan börjar man undra varför man aldrig hör något därifrån, trots att man skickat in alla papper de vill ha. Så sambon ringde dit i morse. Det visade sig att han blivit avstängd från ersättning i 45 dagar eftersom han sagt upp sig själv. Men han hade ju GILTIGA SKÄL att säga upp sig!!! Han har ju faktiskt skickat in läkarutlåtandet till alfakassan och det är ett giltigt skäl att säga upp sig p.g.a. hälsoskäl. Det här beslutet som de tagit kommer vi definitivt att överklaga.

Han har jobbat sen han var 14 år, betalat in miljoner i skatt, nästan aldrig varit sjuk (senast var det för 20 år sedan), uppfostrat 3 barn som nu också jobbar och betalar skatt. Han har gjort sin plikt helt enkelt, men får han nåt tillbaka? Nä, knappast.